Nu är trion samlad på andra sidan

17 år blev Lillan. Fredagen den 11:e oktober fick hon somna in efter en tids krämpor. Hon har fått medicin i många år för sköldkörtel, artros och sista året även mot högt blodtryck. Hon har fungerat bra på medicinerna och mått bra. Tyvärr blev hon blind sista halvåret men har klarat sig bra, till och med varit ute och nosat runt. Vi har sagt att hon får vara med så länge hon har livsglädje vilket hon inte hade sista veckorna. Att stoppa in henne i en bur och åka till kliniken för att sen sitta på ett kallt golv med henne på bröstet kändes inte rätt så efter lite googlande beställde jag en tid för avlivning i hemmet vilket kändes så bra. Blev så klart dyrare men så värt.

Under tiden som veterinären och jag pratade gick hon omkring och undersökte hans saker som han hade med sig. Efter en stund satte vi oss i soffan och hon fick först morfin och somnade så gott på mitt bröst. Efter en stund fick hon själva vätskan som stänger ner organen, Detta vänjer man sig aldrig vid men att hon skulle få somna in själv hos en främling var inte ett alternativ. När Trassel fick somna in låg hon också på mitt bröst. Tydligen är det så vanligt att folk bara lämnar sina djur och de får somna in med en främling. Hur ont det än gör så tycker inte jag det är sjysst. Men vi är så klart olika. Jag är så klart ledsen men det går bra. Detta är något som vi har förberett oss på länge och det gör faktiskt tiden efter lite lättare. Det var samma sak med Trassel.

En katt som jag var väldigt ledsen över väldigt länge var Storan som bara rycktes ifrån oss på en dag. Storan blev överkörd och gick inte att rädda. Ni kan läsa om det här.. Det var Jocke som fick ta det då jag var i Stockholm. När jag åkte in med Trassel (läs om det här) hade hon en stor tumör i magen och avlivningen blev bestämd just där och då (vi hade ändå tänkt att boka en tid för avlivning då hon blivit alldeles för gammal och dålig). Lillans liv har jag haft i mina händer vilket har känts jobbigt. Att jag ska bestämma när hennes liv ska ta slut. Nu är hon i alla fall i katthimlen och det känns bra. Lillan har haft ett väldigt bra kattliv och varit väldigt bortskämd. Hon har aldrig varit själv en natt. Vi har alltid haft kattvakt som bott här när vi varit borta.

Den ursprungliga ligan är nu samlade och vi har endast Hittis kvar som vi hittade på gatan för fyra år sen. I 4 år har han bott hos oss. Han har alltid visat de andra katterna respekt och nu när Lillan är borta tar han mer plats.

När Storan gick bort fick hon en egen tatuering. Man kanske ska addera något i den så alla tre får en plats på armen?