Charlotte "glitzy" Josefsson

Googlar man superwoman kommer en bild på mig upp (snälla läs med ironi). Skämt och sido. Men jag är självständig och kan själv. Jag kan alltid själv och hatar att be om hjälp.  I min värld finns det inget som heter ”jag kan inte” eller ”det går inte”. Jag önskar att fler hade den inställningen. Man kommer ganska så långt på det och man kan så mycket mer än vad man tror.

Jag ber om ursäkt att jag inte har uppdaterat bloggen sen jag kom hem från sjukhuset men jag har haft sjuka biverkningar på min medicin som jag fick för att stoppa blödningen. I måndags kväll kom en ny blödning och först idag gav den med sig. Behövde dock inte åka in denna gång vilket jag tackar Gud för. Det kommer ju vara så här nu från och till om inte moderkakan åker upp inom kort.

Den lilla tid jag har haft vid datorn har gått åt till jobb plus att jag inte haft något bildmaterial till bloggen. Men tänkte ändra på det med start i morgon. Har massvis att blogga om egentligen.

Vänstra bilden tog jag idag. Haha! Svintrött, allmänt less, flottigt hår och osminkad. Skulle ju till frissan samma dag som jag blev inlagd. Nu gör vi ett nytt försök på torsdag. Jag känner att det finns lite fashion att tillföra på sjukan. Eller hur känner ni?

Att vara så begränsad som jag är nu är så sjukt jobbigt och frustrerande. Från att vägra ta emot hjälp och göra allt själv till att be om hjälp i allt helt plötsligt är inte lätt. Det faller sig inte naturligt någon stans. I min värld skulle jag oxa på som vanligt med jobb, träning osv fram till dagen värkarna satte igång. Vilken käftsmäll jag fick. Jag var visst inte den där superwoman som jag trodde. Sjukskriven!! Jag????

Min mamma kom i måndags för att hjälpa mig här i veckan eftersom jag ska röra på mig så lite som möjligt och framför allt inte bära någonting. Att inte ens få bära upp en stor kartong kattsand till övervåningen känns så löjligt. Jag trodde att jag skulle bli hysterisk och köpa hem allt som behövs för länge sen och redan haft rummet klart (är dock klart i huvet och vet exakt vad som ska handlas hem) men jag har verkligen inte haft tid att fokusera på bebis alls så jag och mamma har betat av lite grejor varje dag nu. vilket är skönt och gör mig mindre stressad.

I dag kom syrran också så hon kan hjälpa mig det sista som kräver lite tyngre ingrepp på soloteket mm. Jocke har kanske sina 2 värsta intensiva veckor med jobb just nu och är hemma 3 dagar på 2 veckor. Tur man har familj som kan ställa upp i sådana här lägen.

Jag har som sagt min babyapp där jag följer bebis utveckling och jag har kollat på en youtube som informerar om vilka olika smärtlindringar det finns vid förlossning. Min barnmorska tjatar om att jag i alla fall borde gå på två föreläsningar som förbereder en inför förlossning och tiden efter.  Men jag känner att jag kan inte förbereda mig ändå, förlossningen blir som den blir och personalen hjälper mig väl på plats? Nu kanske det blir ett planerat snitt dessutom så nääääää, vi tar det som det kommer. Folk har fött barn i alla tider och när hon väl är här så löser sig allt och allt kommer att falla på plats.  Jag hoppas så klart på en vanlig förlossning då jag gärna vill uppleva det. Men det är tyvärr inget jag kan påverka. Huvudsaken är hon kommer ut hel och frisk.

Nä nu blir det ett avsnitt på HBO innan jag ska sova. Bebis lever rövare i magen och den spretar åt alla håll och kanter. Hoppas hon är lugn i natt så jag får sova någorlunda ok bortsett från alla toalettbesök. Jag har förberett två inlägg där vi kommer fokusera på svullen fiffi, stödsrumpor och snarkningar. Visst är det härligt att Ni får följa min graviditet på ett lite annorlunda sätt? 😉